Jag är mäkta glad över att jag har läst den här boken! ^^
Jag läste ut den vid tresnåret inatt, tack vare långdistansinsomnia. Den kommer dock botas idag..!
Jag tycker att Svindlande Höjder påminner om Krig och fred. Inte handlingsmässigt, egentligen, 

men temamässigt. Jag tänker ju inte spoila något om någon vill ta reda på vad jag menar genom att läsa båda böckerna.. =D 

Min favoritkaraktär är Joseph, och jag skrattade gott åt hans utbrott när hans älskade vinbärsbuskar hade blivit uppslitna. Han är så olagom. Allt var dåligt i hans värld, och man kan bara skratta åt honom om man nu inte vill dras in i hans svarta hål han kallar vardag. :3

4 av 5 vålnader!
Jag saknade lite mer information i slutet, men jag skulle inte säga att det är löst sammanfogat, som det står på baksidan av boken. Neh, det var ett bra slut! =D

 

Mm, jag har läst en bok. 

Jag blev ungefär lika besviken på den här boken som jag blev överraskad när Danmark vann Eurovision.
Rumänien, hallåh!! 
Av Paulo Coelho har jag tidigare läst Pilgrimsresan, Alkemisten, Brida, Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät, Elva minuter och Zahiren. Alla de böckerna tyckte jag väldigt mycket om, speciellt Piedra.
Den här boken har 481 svenska sidor. Ungefär 400 var inte särskilt märkvärdiga..
Det var först efter 181 sidor som jag kom till en passage där jag verkligen kände igen Paulos stil. Han lyckades hålla mig intresserad och nyfiken i ungefär fem sidor, men sen återgick han till den tråkiga och torftiga stilen som kännetecknar hela boken. Det fanns några sådana passager till som verkligen grep tag i en, och jag hoppades så innerligt att det skulle fortsätta i samma anda varje gång. Men han ba: NOPE! Jag känner att jag har läst nog många av hans böcker för att kunna förstå mig på och känna igen hans stil och teknik. Den här boken var typ ett skämt från hans sida.
Oerhört platt och bitter handling. Jag rekommenderar den verkligen inte för de som vill börja läsa hans böcker.

Jag har frågat mig om jag har missat något väldigt essentiellt flera gånger under tiden jag läste.

Varför i hela världen har han skrivit såhär? Varför har han sjuttiotre huvudkaraktärer, men lyckas ändå inte få dem att gå genom pappret och etsa sig fast i hjärtat på läsaren? 

Jag skulle verkligen vilja höra någon tycka precis motsatsen om den här boken.

Noll av fem palmblad.

 

Jag har läst en bok, wiho!
Den första i en kvartett som alla redan har utkommit, tror jag. ^^
Den här publicerades 2007, i alla fall.
Tim Davys är en pseudonym, och det har spekulerats att hen egentligen är Maud Olofsson eller Alex Schulman.
Språlla det, boken var rätt bra! :3
Det finns inga människor i boken. Istället är det mjukdjur som är karaktärerna.
Intressant omväxling och lagom spännande. 

Tre av fem morrhår.

Jag kunde inte hitta en bild på utgåvan som jag har, så den här får duga :3

Tänka sig, fröken har läst ut ännu ett verk!
Jag må då säga att den andra romanen som bar mitt namn slutade betydligt lyckligare. ^^
Nu har jag i alla fall läst den! Jag läste ut den inatt, och jag blev faktiskt positivt överraskad trots att jag hyser en oförklarig avsky till klassiker. Speciellt svenska sådana.
Den är ju kort och fin, plus att man får massa poäng om man kan sin Strindberg.

Lite mixade känslor, alltså.
Men jag har faktiskt gett mig tusan på att läsa klassiker, så det här var ju en bra början, hoho!
Jag vill däremot inte läsa klassiker som leder till att man bara hoppar ut genom närmsta fönster efteråt.
Orka ens läsa en sån bok överhuvudtaget.. Eller se en sådan film. Jag har aldrig förstått mig på det.
Bokar och filmer ska ju ge en angenäm känsla, inte förstöra hopp om livet!?
YOLO, am I right? Don't waste it on depressing stuff, lulz.

Ändå ser jag Ringaren i Notre Dame titta ner på mig från bokhyllan och gnugga sina dammiga gamla sidor sådär sadistiskt och otäckt.
Jaja, det får väl bli några otäckingar på vägen mot ett mer allmänbildat liv..




Annars idag ska jag översätta lite mera hieroglyfer. Det här inlägget fungerade som en paus, tihi. ^^

Jag har läst ut en skönlitterär bok, wiho! ^^




Titeln kan ju ha något att göra med att den var bra! ^^
En väldigt fin och harmonisk bok, tycker jag.
Man flöt in i deras värld så lätt, och det var inte gärna man gick därifrån sedan.
Det enda som är synd är att jag oftast bara läser ett eller två kapitel precis innan jag somnar.
Förutom idag då, när jag sträckläste de sista hundra sidorna såhär på eftermiddagen innan min föreläsning! ^^
Hurra för skön litteratur!

Igår kväll läste jag ut en bok!
Ett kattdeckare, för att vara exakt. ^^
Jag har hemskt svårt att hinna med skönlitteratur nuförtiden,
och jag tror att jag nämnde den här boken för typ hundra år sedan,
men nu är den i alla fall utläst!

Ja, nu är det fredag mina kycklingar!
Jag har fredagsmyst (såklart) och upprätthållt fredagstraditionen med Minos (Norrlandsbesök)! ^^

Jag är så gudförbenat trött att jag faktiskt ska gå och lägga mig nu!
Jag hade lite olika erbjudanden att ta del av ikväll, varav 100% bestod av nationer.
Nationer i all ära, men jag är en tokig gammal dam som hellre är hemma och sover.
Första veckan har varit minst sagt utmattande..
Men det är ändå en spännande utmaning, vi får lov att pusha oss själva jättemassor mer än vad vi gjorde förra terminen. Det är ju koolt att se att man faktiskt pallar trycket. ^^ 
(Eller, det återstår väl att se?)

Jag kan bokrecensera nalta också!
Jag läste ut Giraffens Tårar igår av Alexander McCall Smith.
Jag började på boken för en hel del tid sedan, men tiden har inte riktigt funnits till för relaxad läsning.
Jag nämnde tidigare att jag var ute efter en mysig deckare, och denna bok faller väl typ innanför de ramarna.
Jag finner dock att jag blir aningen irriterad på huvudpersonen, som är en kvinnlig detektiv i Botswana.
Hon är som slö på något sätt. Inte kroppsligt slö, men typ slö i sin personlighet.
Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera det, men jag tyckte att hon gick mig på nerverna mer än vad hon skrapade hem stilpoäng. ^^
Boken har sin charm i och med att den utspelar sig just i Botswana och handlingen är det egentligen inget fel på.

För mig var det bara något som inte riktigt klaffade.
Härnäst tänkte jag läsa den där Agatha Christie som jag också har skrivit om tidigare.
Sedan tänkte jag även sticka, tvätta, plugga, laga mat och spela nå TV-spel i helgen.
Det är tur att jag inte är tidsoptimist på helgerna! ^^"
Jag är dock tidsrealist på vardagarna!

Nattnatt, ugglor små.
Akta er för mossarna!